|
Tornedalen i våra hjärtan |
|
|
Om Tornedalen |
|
|
Kaffeostens historia
Konsten att göra ost går långt tillbaka i tiden. I Palestina har det grävts fram 5000‑åriga tempelfriser som visar sumerernas kunskap om osttillverkning. Sveriges osthistoria kan ha sitt ursprung i samernas renost. Renen fanns i människans tjänst från istiden. De svenska kvinnorna har haft tidig ostkunskap. Olaus Magnus skrev år 1555 i sin bok ”Historia om de nordiska folken” ett lovord till den svenska osten och de duktiga kvinnorna som stod bakom kunskapen om våra närande ostar.” Ingen man anses värdig att närvara vid ostberedningen och skulle någon vackert bedja därom vorde detta fåfängt” I norra Sverige var det självhushållet och fäbodkulturen som utvecklade olika mjölkprodukter, då främst ett rikt ostsortiment. Tillsammans med enzymet löpe som finns i kalvens löpmage användes olika örter som smakgivare och påskyndare av löpningen. På grund av de klimatiska förutsättningarna i norra Sverige har det varit kreaturshållning med mjölkproduktion som varit dominerande i jordbruket. Ostproduktionen har då varit ett sätt att tillvarata mjölken före mejeriernas tid. Osten i Sverige har utvecklats olika beroende var i landet man bott. Tornedalens kvinnor har tillverkat kaffeost troligtvis så länge som kreaturen funnits. De använde kalvens löpmage för att löpesätta mjölken. De hade en speciell klyka som de spände upp löpmagen på för att torka när den inte användes. Osten gräddades i spånkorgar, saltades och torkades. Kaffeosten har alltid varit ett måste speciellt vid alla sammankomster, högtider och fester. Nulla caena sine caseum, ingen måltid utan ost, som de gamla romarna sade. Ur Tornedalen Tornionlaakso à la carte |
|
|
Och detta är Tornedalen -
ett land där plogbilarna dundrar som drakar med röda vingar längs vägarna och täljer snö över barnen som gömmer sig i drivorna
en älv som kan många smugglarhistorier, som spränger isen med sin bryska yxa på vårarna, som svalkar bastuheta kroppar från två nationer och bär midnattssol och tjuvfiskare på sin arbetarrygg
byar med fler fiskeställen än pojkar, byar med tre gatlysen och en rutten mjölkpall, med krumma gummor som säger nå och jo och kokar ett kaffe som doftar himmel och bönemöte
gubbar med kniv i bältet och grovsalt i fickan, gubbar som kan bygga tjärdalar och lossa timmerbröten, gubbar som äter nyfångad harr på kvällen och tänker på lillbrorsan som drunknade i forsen
ungdomar som gillar hårdrock och torrkött och far till jobbet i gruvan i trimmade jänkare, ungdomar som står kvar på gården och pratar med satan medan sinnessjukdomens långa skugga vrider sig runt som en timvisare
hundar som heter Seppo och kutar mellan råtthålen på ängen, som jagar långtradare på landsvägen eller står vid bäckmynningen och tuggar på en knastrande gäddskalle
främlingar som en gång föddes häruppe, som kommer varje sommar och låser upp pörten och vedbodar, som sitter en stund på ålderdomshemmet och matar en gamling med fil och välling.
Ur Näsblod under högmässan av Mikael Niemi |
|
|
Del av Tornedalen på karta 1643 Från ionuswa Byn i norr till ÖSTER SIÖEN i söder
Kartan hämtad från Bergskollegiets arkiv på Riksarkivet |
|
|
Länsstyrelsen i Norrbottens län |
|
|
- Ur Tornedalens historia - Kommande evenemang i/om Tornedalen <- Tillbaka |