Tornedalen i våra hjärtan

 Kommande evenemang i/om Tornedalen 

och det som varit


 

Jubileumstal

 

Torsten får stora famnen av primadonna

25-års jubileet den 24/10 -08 blev en minnesvärd kväll.

De tidigare ordförandena, var samlade.

Många oväntade och kära möten tornedalingar emellan, ägde rum.

Gun Olofssons pjäs berörde starkt,

intet öga torrt.

The Diamonds glitter, glamour och välljudande sång, applåder.

Baileys dansband höll oss på

dansgolvet, vilket drag.

 

Christina Hedströms jubileumstal, nedan.

 

 

Föreningen

Tornedalingar i Stockholm

25 år

 

Tornedalingar i Stockholm

Klockan 12.00 den 13 mars 1982 hölls ett historiskt möte i ABF-huset, Stockholm.

En lokalavdelning av STR-T bildades. 18 personer kom, däribland jag själv och 4 personer som finns här ikväll, Ann-Christin Grennefors, Bo Johansson, Eva Mukka och Karin Mukka.

Det mötet beslutade bl a att medlemsavgiften skulle vara 20 kronor varav 10 kronor skulle tillfalla riksförbundet. Andra beslut var:

- Studiecirklar i tornedalsfinska kan hållas

- Tornedalens historia kan studeras

- Arbeta för att förändra attityden till tvåspråkigheten

- Arbeta för att få till stånd en utredning om tornedalingars situation i Stockholm med avseende på arbete, social ställning m.m.

Ett konstituerande möte hölls den 20 mars samma år och Ann-Christin Grennefors blev föreningens första ordförande.

 

Många möten och utskott blev det

I början hölls det ofta möten, ibland en gång i veckan. Åh, så unga och oförtröttliga vi var då! Flera utskott bildades.

- Studieutskottet ordnade bl a en studiecirkel 1000 år i Tornedalen med     Sigurd Klockare, känd journalist och författare, som en stor inspiratör.

- Studier i finska/tornedalsfinska hölls med Sixten Johansson som ledare.

- Sociala utskottet ordnade fester och kurser i gammeldans.

- Informationsutskottet gjorde medlemsbladet, i början ett medlemsbrev som skrevs till en del för hand.

- Anna Nordström ledde matlagningskurser, vi lagade tornedalsk mat som vi sedan åt upp med god aptit.

 

Ordföranden under de första 25 åren

1982         Ann-Christin Grennefors

1983         Ingvar Oja

1984-1986 Bo Johansson

1987-1994 Christina Björklund

1995-1999 Gunilla Tedestam

2000-2003 Rut Niska Säfström

2004         Christina Hedström

 

Vad har föreningen sysslat med?

Här några axplock:

Vi har varit Tornedalsteaterns, TOTE, lokala kontakt vid flera av deras besök i Stockholm.

Ulosveisu (Mikael Niemi), Kuutot (Bengt Pohjanen) och ikväll Vad drömde du om? (Gun Olofsson)

Den 1 april 2000 fick vi tornedalingar nationell minoritetsstatus. Det hände inte så mycket direkt förutom att vissa ord som Tornedalen och meänkieli började användas allt oftare i massmedia, radio och TV. Sedan skulle jag vilja säga att det blev en mindre ketchupeffekt, ni vet först kommer ingenting och sedan så börjar det hända saker.

Vi har sedan dess ett mycket bra samarbete med Stockholms Kulturförvalt-ning där vi ansöker om verksamhetsstöd och projektstöd. Vi har också ett bra samarbete med övriga nationella minoriteterna, det har fallit sig så att det oftast är med sverigefinnar och samer.

 

Markus Fagervall

I december 2006 utgavs informationsbroschyren Nationella minoriteter. Materialet är framtaget i samarbete med Stockholms Stad, Tornedalingar i Stockholm, Finska föreningen Stockholm, Judiska församlingen i Stockholm, Romskt Kulturcentrum i Stockholm och Sameföreningen i Stockholm.

Målgruppen var årskurs 8 och en årskurs på gymnasiet samt anställda inom Stockholms stad. Våra medlemmar fick broschyren i ett medlemsutskick.

Broschyren trycktes i 30.000 exemplar och vår omslagspojke var Markus Fagervall som just det året vann TV4:s talangtävling Idol.

Vi har under åren fått stöd från Kulturförvaltningen till olika projekt. Nämnas kan vårt hemsideprojekt www.tornedalingar.se anskaffning av teknisk utrustning som dator, projektor och filmduk samt projektet; Tornedalskan - bärare av det tornedalska arvet, tillsammans med Jessika Kaarle Kaganovitj.

Utåtriktad verksamhet

År 2006 hade vi ett evenemang på Skansen; Tornedalingar, samer och finnar på Skansen, 2-4 juni. vi hade seminarier, föreläsningar, hantverksförsäljning, dräktvisningar, dansuppvisningar och en gemensam gudstjänst i Seglora kyrka där vi kunde höra svenska, samiska, finska och meänkieli från predikstolen. En mäktig upplevelse.

I februari 2007 genomförde vi en festival; Lika men olika tillsammans med sverigefinnar och samer. Finnmix, ett radioprogram i Sisuradio/Meänraatio, sände direkt från Finlandshuset i Stockholm, dagen därpå var vi i Konserthuset med utställning, seminarier, filmvisning och musikprogram. Kvällen avslutades med en konsert med tornedalsk, finsk och samisk musik.

Den 21 augusti i år samlades vi i Kungsträdgården under parollen; Minoriteter i Möte. Det var romerna som bjöd in oss på sin dag; Romer i Centrum. Vi hade i alla fall inte tur med vädret. Det hela bokstavligen regnade bort.

 

Märkesåret 2009

I maj nästa år 2009 kommer vi att, tillsammans med sverigefinnar och Skansen, uppmärksamma Märkes-året 1809, dvs 200 år sedan gräns-dragningen.

Då är det vecka 19 på Skansen som gäller. Programmet är under planering men vi kan redan nu utlova ett digert program med föreläsningar, författarbesök, seminarier, hantverk, mat och en avslutningskonsert i Seglora kyrka med tornedalska och finska artister.

Vi märker att det har börjat röra på sig vad gäller de nationella minori-teterna, vi har medverkat i media och i andra sammanhang. UR, Utbildningsradion har sänt 2 program i höst, Jag och min mormor och Tema Tornedalen.

 

Andra aktiviteter att nämna

- Besök på en finsk skola i Stockholm som bjudit in alla 5 minoriteterna.

- Konferens om mänskliga rättigheter i Helsingborg.

- Föreläsning på kursen ’Det flerspråkliga Sverige’ vid Multietniska               institutionen i Uppsala.

- Medverkan i Riksdagen tillsammans med Riksförbundet, STR-t, vid en utfrågning om de nationella minoriteternas kultur.

- Kommande medverkan i ett forskningsprojekt som fokuserar på Nordkalottens minoriteter. En familj intervjuas om sina erfarenheter av språket/språkpolitiken.

- Besvara diverse frågor via e-post från forskande studenter som hittat till vår hemsida.

- Utdelning av informationsbroschyrer på tornedalska marknader.

- Kommande annonsering i dagspress.

 

Varför ska man vara med i just Tornedalingar i Stockholm när det finns så många föreningar i Stockholm med omnejd?

Jag ser det så här: Tänk er en pelargon, en rätt tålig växt som jag ser fortfarande blommar på balkongen. Om rötterna inte får vatten och näring så förtvinar växten för att till slut ge upp. Vi tornedalingar har länge, alltför länge fått höra att vårt språk inte duger, det är inget språk, vad ska du ha det till, lär dig någonting annat istället.

Nu hörs vi, nu börjar vi ta plats eftersom vi börjat få vatten och näring genom minoritetsstatusen som lett till att många nu vågar känna stolthet för sitt språk och för sin kultur.

Vi märker att folk är intresserade och nyfikna på oss. Det är nu som det är viktigt att engagera sig ännu mer, att segla på den s.k. trenden. Föreningen behöver fler medlemmar som kommer med idéer och insatser. Så, kom igen och kom med. Engagera er, sprid ut att Tornedalsföreningen finns i Stockholm, tala om att ni är tornedalingar. Protestera när någon säger att du är från Norrland, säg att du kommer från Tornedalen. Min gotländske man säger aldrig att han kommer från Götaland utan från Gotland.

Det är mycket viktigt att vi får fram program med innehåll som även tilltalar en yngre generation.

Vi är en ung förening som vill bli äldre men samtidigt yngre.

 


  

Vi söker dig tornedaling som

bor någonstans i Mälarregionen

 

Du som läser detta kanske bor eller har en när och kär, alla kategorier, i Mälardalen och inte vet om att vi finns i Stockholm.

De har säkert många anledningar att åka till huvudstaden.

Tipsa om vår förening som en anledning!

Kontakta någon i styrelsen för mer information!

Se hela foldern här!


 

Nicklas, med rötter i Tornedalen,

cyklar halvt varv runt jorden för miljön.

Följ med Nicklas resa via hans reseberättelse.

http://www.biketrip.se/

 


 

Tore Hjorts gäst

Nyamko Sabuni

 

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni var STR-Ts gäst i Pajala en dag i oktober.

 

STR-T framförde följande önskemål:

-  att erhålla ökade anslag för verksamheten så en verksamhetsledare skall kunna anställas,

-  att de beslutade Förvaltningsområdena skulle utökas eller avskaffas,

-  att minoriteternas möjlighet till inflytande på nationell, regional och lokal nivå bör lagregleras,

-  att statistisk kartläggning sker över var i landet och i vilket antal det finns nationella minoriteter,

-  att medel tillförs för att kunna ta fram läromedel och informationsmaterial på meänkieli,

-  att meänradio får en fristående ställning från Sisuradio, direkt underställd Sveriges Radio.

  Vidare förelog STR-T att organisationen skall tillföras tillräckliga medel för att kunna möta upp samhällets krav på samverkan och service på meänkieli. Myndigheterna är idag alltför ofta okunniga i minoritetslagstiftningen och dess tvingande krav. Informationen måste utgå fortlöpande och inbegripa alla samhällsfunktioner och organisationer där beslut fattas som kan röra minoritetsorganisationer eller deras folk.

Med vänliga hälsningar

Tore Hjorth ordf


 

 

Första läroboken på meänkieli klar

 

PAJALA. Den första läroboken på meänkieli är nu klar.

- Det är inte utan en viss stolthet jag ser att boken kommer ut i Pajala kommun, säger kommunalrådet Bengt Niska.

 Trots att meänkieli varit ett dominerande språk i Tornedalen under hundratals år så dröjde det till år 2007 innan en lärobok finns att tillgå.

Bakom läroboken står Märta, Karin och Linnea Nylund.

Det är en bok för barn, men även för ungdomar och vuxna. Från kultur- och utbildningsnämnden hoppas man att boken ska bli till nytta och glädje i arbetet med att ge eleverna en möjlighet att lära sig meänkieli.

Enligt Bengt Niska så påverkar den här boken självkänslan i positiv riktning.

- Det är en del av den förändring som skett vad gäller attityden mot meänkieli. I min ungdom var det förbjudet att prata meänkieli, säger det 55-åriga kommunalrådet.

NSD 18/10 2007


 

Kulturlivet imponerar ministern

 

PAJALA. Först fick Nyamko Sabuni vara med på en lektion på menäkieli och sedan lät hon sig imponeras av det rika kulturlivet i Pajala. Ett kulturliv som använder minoritetsspråken i stor utsträckning.

- Någon sa till mig innan jag åkte att Pajala är en metropol och jag måste hålla med, säger hon.

Besöket i Pajala inleddes på Smedskolan där barnen mellan sex och åtta år hade en lektion i meänkieli och där ministern deltog aktivt.

- Man skulle önska att man var barn på nytt, sade hon efter lektionen som avslutades med en ringlek.

Därefter fick hon stifta bekantskap med den väl utbyggda fjärrundervisningen i Pajala kommun. Tre elever från Tärendö som läser meänkieli var uppkopplade på länk till Centralskolan där läraren Inga-Britt Uusitalo satt.

Nyamko Sabuni sade att hon själv är uppvuxen i Kongo där hennes stamfolk pratar ett minoritetsspråk.

- Det är inget skrivet språk utan det förs vidare bara genom berättelser.

Däremot finns det, som bekant, en lärobok på meänkieli som kommit ut i dagarna. En av tre systrar Nylund som skrivit boken, var med i går och gav Nyamko Sabuni ett exemplar.

- Den boken har underlättat mitt arbete betydligt, säger Inga-Britt Uusitalo.

Efter skolbesöket var det dags att besöka Tornedalsteatern där ordförande Owe Pekkari hälsade välkommen. Där fick hon ta del av teaterns omfattande verksamhet och det stora publikintresset som visas. Inte minst Laestadiusoperan på Kengis bruk i somras som spelades för fulla hus.

- Jag märker att man får ut mycket i kulturlivet här uppe för pengarna, säger ministern.

Det var Svenska tornedalingars riksförbund som stod bakom besöket i Pajala, eftersom minoritetsfrågorna ligger under Nyamko Sabunis departement.

- Hon är intresserad och tar till sig vad vi säger och hon är lätt att prata med. Vi skulle bara önska lite mer ekonomiska resurser för att kunna förverkliga alla våra planer, säger ordförande Tore Hjorth.

NSD 24/10 2007


 

Gemensamt skriftspråk för meänkieli diskuterades

 

ÖVERTORNEÅ. I går anordnades en konferens på Tornedalens folkhögskola i Övertorneå där man bland annat diskuterade hur man ska hitta ett gemensamt skriftspråk för meänkielin.

 Dessutom lanserades den första läroboken på meänkieli på konferensen.

Ett hundra tal personer, bland annat verksamma inom massmedia, kultur och skolan kom till konferensen som gav en bakgrundsbild på hur det har gått till när man har skapat skriftspråk bakåt i historien i svenska och finska exempelvis.

- Alla utgår från sina egna dialekter när man skriver på meänkieli och vi vill uppnå ett enhetligt skriftspråk, säger Erling Wande, ordförande i den fristående stiftelsen Meän akateemi som tillsammans med Tornedalens folkhögskola och Svenska tornedalingarnas riksförbund var arrangörer.

Meänkieli erkändes som ett eget officiellt minoritetsspråk år 2000 och man har under det senaste decenniet fört en diskussion om hur man ska hitta ett gemensamt skriftspråk.

- Man har inte upplevt meänkieli som ett eget språk, men nu är det dags att diskutera vidare. Många identifierar sig med språket starkare i dag än tidigare, säger Erling Wande.

En panel med representanter från Tornedalen, bland annat författaren Bengt Pohjanen, berättade också hur de i sina respektive yrkesområden använder meänkielin.

NSD 20/10 2007


Sångfestival Laulun Laulut i Pajala 15 september 2007


Bengt Pohjanens stiftelse har utsett 2007 års pristagare


Programmet för Nattfestivalen 2006 i Korpilombolo


Liet lavlut i Östersund lördagen den 14 oktober


Mona Mörtlund x 2 i Stockholm


Laestadiusveckan i Pajala 10-14 juli


"Gomorron Norrbotten", 2006 års resa


Tornedalingar i Stockholm på Skansen 2-4 juni 2006 Program


Norrskensfestivalen i Pajala 24-25 februari 2006


Tornedalsteaterns 20 års jubileum firades i Kiruna 28-29 jan 2006


Keksis kväde, teaterföreställning utomhus vintern 2005-06


Nattfestival i Korpilombolo. 1-13 december 2005


- Ur Tornedalens historia

- Om Tornedalen

<- Tillbaka